Ingenfårveta!

Hej, jag är en 13årig tjej.Jag rispade mig för ungefär 3 månader sen. Det var av lite olika anledningar. Nu idag när jag mår bra, eller varje fall mycket bättre så har jag var typ 7 ärr på min ena ärm. Det är så himla jobbigt! Jag har bara berättar för en person och det är en av det svåraste sakerna jag har gjort. Jag gissar på att det kommer ta ett bra tag innan ärren går bort och jag orkar inte gå runt och dölja dem hela tiden! Men när jag inte gör det så frågar dem flesta vad som har hänt och jag säger att jag har ramlat i en buske, men man märker att nån fattar att det är nåt annat. Jag vill inte att folk ska se mig som typ någon annan bara för att jag har gjort det här, bara en gång som jag grovt ångrar! Om pappa och mamma skulle få reda på det så skulle dem flippa ur och jag inte ens om mamma skulle ta det seriöst, för en gång när jag sa att jag mådde dåligt så nästan hon retade hon mig. Allt känns så jobbigt, jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill inte att nån ska tycka jag är konstig/obehaglig ellerfråga massa. Vad ska jag göra?

Svar

Hej! Jag förstår att detta är något som tynger dig. Hur du mådde när nu rispade din arm är ju något som är väldigt privat som inte alla har rätt att veta. Det är sådant man själv ska kunna välja att dela med de personer man vill anförtro sig åt. Däremot är det verkligen inget du ska skämmas över. De flesta människor mår ju dåligt nån gång i livet och alla visar och hanterar det på olika sätt.

Om det känns jobbigt för dig att andra kan ställa frågor om dina ärr föreslår jag att du säger till dem att det är privat. Bara för att det är något som syns innebär det inte att andra har en rätt att veta hur ärren har kommit till. Du har rätt att ha ett privatliv som du väljer att dela med de du vill. Det kan kännas läskigt att säga ifrån på det sättet så gör det bara om du själv känner att du orkar och är redo för det.  Skulle någon tycka att du är konstig eller obehaglig så är det en något som egentligen handlar om den personen. Hur personer reagerar beror ofta på hur de själva mår. En del kan säga dumma saker till andra för att de själva känner sig osäkra, för att de inte har kunskap eller för att de inte vet hur de ska reagera. Det kan finnas många orsaker till att du skulle kunna få den reaktionen du är rädd för men ingen av dem beror på att du är konstig eller obehaglig. 

Vad modig du är som har vågat berätta det för någon! Om du känner att den personen du berättade det för reagerade på ett bra och stöttande sätt så kan det kanske hjälpa att använda dig av den personen. I så fall kan du kanske prata med personen för att se om hon/han/hen kan stötta dig att säga ifrån till de som frågar. Det skulle kunna hjälpa dig att klara av att säga ifrån själv till slut.

Reaktionen du fick av din mamma när du sa att du inte mådde bra var inte okej. Vissa vuxna kan inte hantera vissa saker och känslor och kan därför reagera på sätt som man varken hade önskat eller behövt. Hennes reaktion beror inte på att det du kände och känner är fel. Känner du att du inte är redo att prata med dina föräldrar så föreslår jag att du väntar med det. Är det så att du gärna vill berätta för dem så att du slipper dölja ärren och lätta på hjärtat kan det vara bra att få hjälp av någon utanför familjen. Är det något du känner att du vill göra så skulle du kunna vända dig till skolans kurator för att se om hon/han/hen kan hjälpa dig att berätta. Även ungdomsmottagningen ska ha en kurator. Om du vill hålla det utanför skolan och se om det finns möjlighet till hjälp att berätta innan kuratorn vet vem du är så rekommenderar jag ungdomsmottagningen. Då har du möjlighet att ringa i förväg för att höra om de skulle kunna hjälpa dig att träffa dina föräldrar för att berätta det för dem.

Eftersom att det var så kort tid sedan du rispade din arm tror jag att det skulle vara bra för dig att vända dig till någon av kuratorerna ändå. Det kan vara skönt att ha ett sådant stöd även om du inte vill ha hjälp med att berätta för dina föräldrar. Även om du känner att du mår bättre nu. Du är alltid välkommen att höra av dig till tjejjouren.se igen. Om du inte testat att chatta med någon här på tjejjouren kan det kanske vara värt att testa. 

Jag hoppas att något av det jag skrivit hjälper! Ta hand om om dig! 

/Tjejjouren.se