För ett par år sedan flyttade jag för första gången ihop med ett gäng feminister.
Jag hade själv varit feminist sedan många år och haft feministiska vänner i min omgivning sedan tidigare, men att spendera hela min vardag tillsammans med andra feminister var någonting helt nytt.
Och under den tiden som vi bodde ihop blev jag uppmärksammad på och fick komplimanger och beröm för sidor hos mig själv som få hade synliggjort tidigare. Att bli bekräftad för utseenderelaterade grejer, få höra att en är duktig och presterar bra i skolan och andra sammanhang – ja, sådant som anses typiskt för och ingår i den kvinnliga könsrollen, det har jag upplevt förut.
Men att få andra sidor hos mig själv bekräftade var oerhört stärkande för både självkänsla och självförtroende. Ett par exempel på sådana saker är gången då någon sa att jag var bestämd på ett bra sätt och när jag fick en massa fin uppbackning när jag sa ifrån i en situation som blev väldigt jobbig och känslig för mig.
Det kan låta som små saker, men tro mig – det gör en enorm skillnad. Det blir så mycket lättare att bryta mot normer när folk i ens omgivning peppar en när en gör det.
Att synliggöra och bekräfta sidor som inte anses typiskt tjejiga/kvinnliga, är någonting som jag försöker ta med mig och göra för mina nära och kära. Visst, det behöver inte vara något fel i att ge någon en komplimang för hår, kläder eller liknande. Men det finns ju så mycket mer hos en som är värt att ses och uppskattas.
Och som är viktigare än utseende, eller om en alltid gör sina läxor och har höga betyg. Att lyfta fram detta känns som en viktig del av min vardagsfeminism.
Lägg till kommentar