Jag är färgrik på utsidan, glad och lite blyg.
Men på insidan döljer sig någonting annat, där är jag grå, olycklig och håller på att dö varje gång jag ska prata.
Men för några månader sen ändrade det sig, jag träffade honom. Han får mig till att bli glad inuti, jag mår bättre när jag pratar med honom och blir mindre deprimerad när han pratar med mig. Jag är kär. Men han bor långt borta och vi kan inte träffas så ofta, fast jag vill träffa honom och bara kyssa och krama honom! Få honom till att hålla om mig så att jag glömmer bort min vardag, glömmer bort mobbningen och att jag "cutter".
Jag är kär och har ingen makt över mig själv, vet inte vad jag vill. Min kontroll är borta, jag kan ibland glömma bort att äta för att jag har suttit och skrivit med honom. Det hela är på något sätt annorlunda sen jag träffade honom, jag är kär, något jag inte har makt över. Jag är kär i honom med han är inte kär i mig och det får mig till att känna mig maktlös, deprimerad och grå igen. Även fast att det är annorlunda är det fortfarande det samma.
"Second chances they don't ever matter, people never change."
Lägg till kommentar