82 tunga kilon

Hej, jag är 14 år och tjej. (2006) Jag har varit obekväm i min kropp sedan jag gick i första klass ungefär. Jag har alltid varit överviktig och alltid hatat min kropp för det. För ungefär två år sedan tog min bror livet av sig och då började jag äta mindre. Jag var lessen först och åt inte pg det, men sedan började jag koncentrera mig på min kropp för att slippa tänka på traumat. Jag vägrade äta, tränade stenhårt varje dag hela sommarlovet mot sjunde klass. Men när allt var över och skolan började ha de ingenting ändrats. Jag blev inlåst på bup i samma veva för jag var självmordsbenägen och skar mig. Efter det började jag hetsäta igen, och fick diagnosen depperition/ångest eller nått sådant, så jag har ätit stämningshöjande/ångestdämpande i ungefär ett år Jag kämms efter varje måltid men trycker i mig ändå. Jag har ingen självbehärskning och är sötsugen 24/7. Jag äter mina känslor och har gått upp en hel del. Jag har nyligen fått diagnosen ADHD och har ätit medicin för den i snart 2 månader. Jag vägde och mätade mig för snart en månad sedan. Jag är 161 cm och väger 82.7 kg ungefär och går upp varje dag. Jag har häst och rider 5-6 gånger i veckan, men jag mår skit så ibland orkar jag inte gå ut och ibland sitter jag bara där i stället och gråter eller bara stirrar. Jag vet att jag är överviktig och jag måste få ändra på det.

Svar

Hej! 

Jag vill börja med att säga att du är väldigt modig och stark som sätter ord på dina känslor och upplevelser. Det är jättebra att du vänt dig hit till oss på tjejjouren.se. 

Du skriver att du är 14 år och att du inte tycker om din kropp. Du skriver att du hetsäter och att du äter dina känslor vilket gjort att du gått upp i vikt. Du beskriver att du skäms efter varje måltid.  Utifrån det du skriver verkar det som att du lider av en ätstörning. Ätstörningar sitter inte i kroppens vikt utan i känslorna och tankarna en har kring mat, kroppen och träning. Många som lider av ätstörningar har även andra problem utanför ätstörningen, det kan handla om att en varit med om en jobbig upplevelse, lider av ångest eller depression. Ätstörningen är ofta ett symtom på att en mår dåligt. Utifrån det du beskrivit tänker jag att din ätstörning har tagit olika form, från att din bror dog och du inte åt alls till att du idag hetsäter. Vad tror du om det jag skriver? Tänker du själv att du lider av en ätstörning?<3 

Du skriver också att du har häst och att du rider 5-6 gånger i veckan men att du ibland mår så dåligt att du bara gråter istället för att rida. Du skriver att du vet att du är överviktig och att du måste få ändra på det. Du är inte ensam om att ha dessa hårda tankar om din kropp. I samhället finns det många ideal och normer kring hur kroppar ska se ut och vara, vilket leder till att många känner stress och ångest inför sin kropp. Det är viktigt att komma ihåg att normer och bilder en ser i media inte speglar hur kroppar ser ut i verkligheten. Alla kroppar är olika och det finns ingen rätt eller fel kropp. Du skriver att du varit obekväm i din kropp sedan du gick i första klass ungefär. Var tror du dessa tankar om din kropp kommer ifrån? 

Jag brukar tänka på kroppen utifrån funktion väldigt mycket. Tänk på allt kroppen kan göra! Finns det stunder då du mår bra i din kropp? När du rider? Eller gör någon annan aktivitet? Finns det någonting som du känner att du mår bra av att göra? 

Du skriver också att du varit inlåst på BUP för att du varit självmordsbenägen och haft självskadebeteende och att du har fått diagnosen ADHD samt depression/ångest och att du äter medicin för det. Det är jättebra att du varit i kontakt med vården för att få hjälp med det svåra som du går igenom. Har du kanske kommit i kontakt med någon inom vården som du fått förtroende för och som du skulle kunna vända dig till? Har du pratat med någon närstående om hur du mår? Det kan vara svårt att bli frisk från ätstörningar på egen hand och det finns hjälp att få. Eftersom ätstörningen ofta är ett symptom på något större behöver en ofta hjälp att få bukt med sitt övriga mående först. Det är viktigt att du får stöd och hjälp. Våga be om hjälp även om du är osäker på vilken typ av stöd du behöver. På friskfri.se kan du hitta mer information om ätstörningar och var du kan vända dig beroende på var du bor. Du kan också vända dig till kuratorer, ungdomsmottagningen eller en av våra jourer här på tjejjouren.se.  

När en fastnat i ett tankemönster om sin kropp eller om mat kan det vara svårt att bryta det på egen hand. Att du tagit kontakt med oss är ett steg på rätt väg. Jag tror att du har mycket kraft inom dig, du verkar vara en jätteklok och stark tjej. Alla kroppar är bra oavsett hur de ser ut och du har ett värde i att bara vara du, oavsett din vikt eller andra yttre saker. 

Jag önskar dig all lycka till och ta hand om dig <3 
/Tjejjouren.se