Social ångest?

Hej! I år började jag gymnasiet och det har gått ganska bra. Men det finns lite problem. Jag är ganska blyg och tillbakadragen vilket jag alltid haft problem med, har dessutom ganska mycket ångest över vissa grejer. Detta har alltid gjort det svårt för mig att prata med folk. Det här problemet har jag dock inte behövt oroa mig så mycket över tidigare då jag hade vänner jag känt ett tag att umgås med. När jag gick till skolan första dan hade jag väldigt mycket ångest, men tänkte väl att det ändå skulle ordna sig, men nu när jag gått en termin har jag fortfarande svårt att prata med folk.

Jag har ett enstaka vänner, men dem känner andra på skolan som dem umgås med på rasterna. Jag har försökt prata med andra, men blir alltid så nervös innan, säger ett ord då o då kanske men inte mer (brukar även planera samtal i mitt huvud, men vågar ibland inte prata). Det är även så att ett större gäng i klassen känt varandra och hängt ihop sen högstadiet, vilket gör det svårare att prata då dem är ett stort "gäng" liksom. Fattar inte varför det ska vara så svårt för mig :/ Trodde inte det sociala skulle vara ett problem men det är det ändå.

Börjar även spekulera kring om det kan vara social ångest jag har, då jag känner igen mig i symptom på det. Tycker det är jobbigt med rum där många personer är. Vågar ibland inte va i skolans matsal om jag inte har nån att sitta med, vill inte att folk ska tycka synd om mig, tycker dessutom det är jobbigt när folk kollar på mig när jag äter osv.

Vad kan dethär bero på? Hade samma misstanke i 6:an men då tänkte jag inte lika mycket på det och alla sa att jag bara var blyg och att det skulle bli bättre, men ändå sitter jag här o skriver detta. Vet verkligen inte vad jag ska göra, vill prata men vågar inte, så rädd :(

Vår skola är väldigt social och vi träffar oftast andra klasser, har alltid lika mycket ångest innan. Dessutom ska vi har ett event snart där man ska prata inför många folk och vill verkligen inte. :(

Det var allt, tack i förhand <3

Svar

Hej,

Vad modigt att du vänder dig till oss, tack för att du beskriver dina känslor och ger oss exempel från vardagen. Du känns väldigt klok i dina formuleringar och det märks att du funderat över detta.

Jag förstår dina känslor och det är inget ovanligt att man känner så – Speciellt när omgivningen förändras såsom skola, klasskamrater etc. För många ungdomar så finns en rädsla för att inte ha vänner, inte ”passa in” och liknande. Du nämner att du känner igen dig i symptom för social ångest och dem situationerna du nämner är (vad jag förstått) mest relaterade till skolan. Känner du samma saker i andra situationer runt folk – Exempelvis när du ska handla i affären, gå på bio, öppna dörren när någon knackar eller när ni har besök hemma? Fundera gärna kring när din ångest dyker upp.

Du beskriver att detta gör dig rädd och jag vill påminna dig om att det är oerhört modigt att börja sätta ord på dina känslor precis så som du gjort här när du skrivit in till oss. Det du tar upp är viktigt, därmed också viktigt att prata med någon om för att komma vidare. Har du någon du känner dig extra trygg med? Exempelvis en förälder, en vän, en annan vuxen du känner dig trygg med? Skolan har ofta en kurator att prata med och det finns även på ungdomsmottagningen om du inte skulle vilja prata med någon som du känner.

Att vara blyg är ingenting som ”går bort” eller som man ”växer ifrån”, utan det krävs att man utmanar sig själv – Så som du beskriver att du tänker på vad du ska säga men att det är svårt att få ut. Försök säga det du har i tankarna, försök delta i diskussioner. När man utmanar sig själv i obekväma situationer så händer också något, man UTVECKLAS. Kom ihåg också att vi alla upplever situationer där vi känner oss extra blyga och inte vågar prata.

Gällande eventet där man ska prata inför en massa folk tycker jag du ska prata med din lärare/ansvarig om och göra en plan tillsammans. Beskriv att hur detta får dig att må, att du tycker att det är jobbigt.

Hoppas detta hjälper dig vidare, du är alltid välkommen att höra av dig igen!

Glöm inte att du är GRYM! Massa kramar<3

/Tjejjouren.se