Hej jag är 13 år jag har många intressen men samt tankar jag inte vill ha. Jag vet inte om det är ni jag borde skicka detta till men jag vill bara få lite råd. När jag var mindre en natt kunde jag inte somna jag satt i min säng och spelade game boy. Till slut hörde jag massa ljud från över våningen det var min mamma och pappa som tydligen hade sex. Jag började gråta vet själv inte varför jag bara gjorde det. Jag antar att jag tyckte det var så äckligt så att det till slut blev lite läskigt. Jag gick upp och tänckte säga att jag haft en madröm som förklaring för tårrarna. När jag smög upp slutde dom genast. Dom hade hört trappan gnissla lite när jag gick upp. Jag mins inte riktigt vad jag sa men jag mins att jag grät och att mamma försökte trösta mig. Hon sa att pappa inte försökte skada henne. Inte för att det var det jag trodde. Hon sa också att jag inte skulle berätta detta för mina kompisar. Jag var ju så liten då så jag gjorde det ändå. Jag ville så gärna att dom skulle sluta. Men det gjorde dom inte.
Mina föräldrar jobbade oftast natt så jag kunde sova tryggt men när båda skulle sova hemma brukade dom alltid passa på att ha sex. Och det vet jag för jag brukade jämt sjuvlyssna om jag hade rätt. Och det som gjorde mest ont var att varenda gång hade jag rätt. Jag hade svårt att koncentrara mig på skolan pågrund av allt tänkande om dom ska ha sex ikväll, om pappa eller mamma jobbade natt. Så ända sedan det hände har jag fått upp bilder tankar. Ett tag var det så illa att jag ville ta självmord jag gick och pratade med folk också. Min mamma sa (inte så långt efter) på min 12 årsdag att hon inte älskade mig. Att inte någon kommer älska mig. Och att jag aldrig kommer bli bra på att dansa. Mina föräldrar har bråkat sen jag var 7 men dom har alltid hittat en väg tillbaka. Deras relation har som sakt gått som en bergådalbana som går upp och ner. Till slut var det slut på riktigt. Mamma sa att lite var mitt fel. För att jag gjort grimarser när dom kysst eller ens gjort en kram. Och jag trodde på henne. Jag lyssnade alltid på henne. Hon sa alltid att pappa var boven. Att allt var hans fel. Till slut blev han ensam av alla mammas löngner. Jag insåg inte det förän i september 2012. Då vi sov över hoss mammas kill kompis hon knapast kände. Han viskade någonting i hennes öra och båda två smög in i hans sovrum medvetna om att dörren var öppen och att jag och min bror sov utanför. Han hade somnat men jag var vaken. Jag hörde att domm hade sex. Jag grät som aldrig förr. Jag tog min mobil smög ner och ringde pappa. Det var mitt i natten och jag kände mig så nervös att berätta för pappa. Men han svarade och kunde inte fatta att det var sant. Han hoppade in i bilen. jag hittade en nyckel och öppnade dörren. Jag sprang allt vad jag hade i strumpor och en kort t-shirt. Jag tror inte ens att jag stöngde dörren efter mig. Jag hade tagit av mig linserna och lämnat glasögonen så när pappa frågade vart jag var någonstans var det svårt för mig att förklara. Jag kunde inte hitta några skyltar. Men därimot ett hus som jag kände igen. Jag förklarde kort för pappa och han visste nu vart jag var. När jag till slut såg en svart bil fick jag böja mig fram och kolla om det var pappa. Jag hade ju som sakt inte mina glasögon på mig. Pappa var förkrossad. Han började slå på bilratten. Han hade varit hemma och läst böcker om hur man hittar tillbaka till sina förhållanden. Han älskade fortfarande mamma så. Vi satt då hemma gråntande båda två .
Jag berättade för honom hur allt gick till. Men något jag inte vågade berätta var att efter xxx som kill kompisen nu hette viskade in mammas öra gick mamma till mig och kollade om jag sov. Och jag låtsades sova men det var för att jag visste att hon skulle göra som hon gjorde eller jag könde på mig det. Han vet fortfarande inte det. Mamma hade inte ens märkt att jag var borta förän på mårgonen nästa dag. Det blev värsta kriget hemma. Jag låste in mig på toan och jag hade pappa som försvar. Jag fick ganska dåliga betyg efter den händelsen bland annat panik uttbrott gråtanfall och så vidare. Då kom fjärde klass känslan tillbaka och då var det bara en lösning i mitt huvud Självmord . Men pappa fanns alltid där för mig. Och det är han fortfarande. Det är jag väldigt tacksam över. För ingen av mina föräldrar har fått mig att känna mig så trygg och älskad som han har. Det har snart gått 2 år och jag vill fårtfarande aldrig se henne igen. Jag har pappa ,Jag bor med honom. Mina syskon kommer till oss varannan vecka. Vi bor i en liten lägenhet. Det var tufft i början. Men nu är den okej. Förutom nackdelarna, det är så trångt att jag får sova i hallen, pappa sover i soffan i vardags rummet och mina syskon är dom ända som får sova i ett eget rum med sköna sängar. Vi har en soffa i köket , en stege i vardags rummet och en orange släpkärra på bilen för vi har ingen annanstans att ha den. Det är sladdar och väskor lite här och där så du snubblar ganska ofta. Det finns bara en toalett så man får hålla sig ett bra tag innan det är ens tur men som sakt man vänjer sig. Men bortsett från det är livet okej, men saken är den att jag är rädd att pappa ska hitta/skaffa en tjej.
Att jag ska behöva höra dom ha sex på nätterna. Nu när jag fått så bra betyg att jag kommer återgå till tankar och få upp äckliga bilder i huvudet så jag är tvungen att springa ut ur klassrummet bara för att tårrar ska rinna ut. Jag vill inte det. Jag vill ha honom för mig själv. Jag kan förstå att han vill ha nåfon att kramma med men han har ju mig ,räcker inte det? Jag är rädd att istället för dotter och fader promenader vi alltid tar kommer dom göra det. Jag vill inte förlora honom. För om jag förlorar honom kommer jag förlora mig själv. Jag kommer bli självmords tjejen igen. Jag har vänner jag har bra betyg jag har en fantastisk pappa. Jag vill ha kvar det. Då tycker säckert du att Jo men visst kommer du ha kvar det. Men nej då förstår du inte. Det kommer aldrig vara vi två mot världen mera det kommer var dom två mot världen. Jag vill inte leva så. Att behöva gå upp på nätterna och kolla om man hade rätt. Det är inget jag vill göra men det bara blir så. Det är som folk är beroende av ciggareter, jag är beroende av vad detta nu är ,förväntningar. Jag måste jämt kolla om jag har rätt och när jag väl inser att jag hade rätt går jag inte där i från. Då sätter jag mig ner i tårrar hoppas på att dom ska sluta så att jag inte behöver plågas mer. Knäna skakar och tårrar rinner för fullt och när jag till slut inte står ut mer springer jag till rumet och gråter i sängen tills jag somnar. Jag får alltid ont i magen av smärtan.
Vad ska jag göra? har du något tips? Är detta vanligt? jag menar jag har pratat med min föredetta kompis och hon könner likadant. Vi båda har skylt på mardrömmar som förklaring för tårar. Jag tror att när jag blir äldre och hittat en kille så kommer jag aceptera att pappa kanske hittar en tjej att ha kul med, kanske inte så kul att jag får ett halvsyskon men aa du fattar. Jag hat syskon så att det räcker. Men när man är gammal skiter man i att använda kondomer värkar det som. Och jag vill verkligen inte höra dom ha sex och sedan få en bebis. Jag kommer inte klara av det. TT höra min pappa ha sex med någon över huvudtaget. Det är som om alla vuxna är beroende av sex. Allt handlar om sex nu för tiden sex sex sex. Så jag skulle uppskatta dina råd. Jag och pappa har aldrig pratat om det här. Det skulle vara pinsamt. Vad vi har pratat om är om han hittar en tjej. Jag är rädd att han gör samma misstag som mamma gjorde. Tänk så kommer jag hem en dag och så sitter pappa i sängen naken med en annan tjej. Det vill jag verkligen inte uppleva igen.
Svar
Hej, stort tack för ditt brev!
Du har tydligt berättat vad du känner och tänker, det är jättebra att du hör av dig. Utifrån det du beskriver låter det som att det har varit en väldigt jobbig tid för dig hemma och delvis i skola. Det är många händelser hemma i relation till dina föräldrar som har väckt tankar och känslor som du inte varit bekväm med och fått dig att bli ledsen. Dina föräldrar har skilt sig och utifrån det du beskriver så har du blivit illa behandlad av din mamma. Din mamma har inte rätt att kränka dig och säga sådana nedlåtande saker om dig på det viset som hon gjort. Du har rätt att känna dig trygg i ditt eget hem, vilket du inte kunnat göra på grund av din oro för hur du ska bli behandlad och att du ska behöva uppleva saker du tycker är obehagliga. Du gjorde helt rätt när du tog kontakt med din pappa i situationen när din mamma utsatte dig för grova kränkningar.
Du beskriver hur du hört dina föräldrar ha sex och hur det fick dig att uppleva jobbiga känslor. Sex är en naturlig del i många människors liv och även för dina föräldrar. Du upplevde det som väldigt jobbigt att höra dina föräldrar och det var bra att du gick till dem när du kände så och det var bra att du pratade med dina kompisar om hur du kände. Du ska inte behöva oroa dig om nätterna för att behöva höra dina föräldrar ha sex med varandra eller med andra partners. Dina föräldrar måste respektera dina känslor och ska kunna garantera dig trygghet och en hemmamiljö där du kan sova om nätterna. Du beskriver hur dina känslor inför att höra dina föräldrar ha sex är obehagliga och väcker jobbiga bilder hos dig. Kan du prata med din pappa om hur du känner? Dina känslor och åsikter är viktiga att han får höra. Du har rätt att känna dig trygg och lugn hemma och det är dina föräldrars ansvar att du får den omsorgen du behöver. Så som din mamma har betett sig mot dig är inte okej på något vis och det är inskrivet i lag och barnkonventionen att barn inte får kränkas av föräldrar eller andra vuxna.
Du beskriver hur relationen till din pappa är bra och hur ni trivs ihop, vilket är jättebra. Men också att det är påfrestande att bo trångt tillsammans med alla dina syskon och hur du känner en rädsla för att han ska träffa en ny partner. Vet du varför du känner så? Pratar du med din pappa om hur du känner och mår just nu? Utifrån det du skriver verka du ha mycket tankar och känslor som får dig att må jättedåligt, så ska du inte behöva ha det. Ångest och självmordstankar är allvarligt och det är jätteviktigt att du pratar med någon vuxen om hur du mår. Finns det någon vuxen du kan prata med, till exempel på skolan så som en lärare eller skolkurator? Kuratorn på skolan är till för att prata med barn och unga om precis sådant som du beskriver i ditt brev och kan hjälpa till att hitta lösningar för att du ska må bättre. Du kan även vända dig till din lokala ungdomsmottagning där du kan få stöd och hjälp. Den hittar du genom att söka här:http://www.umo.se/. Precis det som du ha formulerat i brevet hit, vore jättebra om du beskrev för en vuxen person du litar på. Du har rätt att få den hjälp du behöver för att må bra och känna dig lugn och trygg hemma och i skolan.
Ta hand om dig och hör gärna av dig igen.
/ Tjejjouren.se
