Hej!
Jag en tjej på 17 år. För en vecka sedan började jag från ingenstans att känna mig oroligt nere och får gråtattacker från ingenstans. Jag har en pojkvän sen 1 år tillbaka. Jag tänker otrolig dåliga tankar som skulle kunna hända med oss. Som att jag kanske tappat känslor för han och att jag slutat älska han från ingenstans. Innan det här hände kände jag att han var mitt allt och att jag älskade honom över allt annat och jag såg hela min framtid med han. Det känns ju helt sjukt att mina känslor bara skulle ha försvunnit över en dag??! Jag får paniktankar över att det skulle ha någonting med det o göra. Det är ingenting som har hänt eller något som ska ha kunnat orsaka det här. Jag är verkligen helt förvirrad. Jag har sökt vård för detta och jag har fått medicin utskriven för min oro. Den hjälper men när medicinen gått ut så är tankarna tillbaka igen. Tänker liksom allt det värsta som kan hända. Jag har ju svårt o tro att jag inte älskar min kille om jag blir så otroligt ledsen av tankarna. Läkaren sa att ingenting jag tänker är logiskt. Jag har pratat med mina föräldrar om detta och dom tror inte alls att det har något med min kille att göra utan att det har med skolan att göra.
Jag vill absolut inte vara ensam och speciellt inte på kvällarna när det är mörkt ute. Jag känner att detta är inget jag kan prata med min kille om eftersom jag inte vill oroa honom men ändå så blir det så att jag tar upp det med honom...
Jag orkar verkligen inte må såhär längre. Jag tycker det är sjukt jobbigt och jag vill bara att det ska vara som det var för en vecka sedan när jag mådde jättebra och vara så himla kär osv. Men mina tankar säger något annat... jag vill absolut inte göra slut med honom för mitt hjärta skulle gå i tusen bitar då. Snälla hjälpa mig vad fan ska jag göra???? ska ha ett telefonsamtal med en kurator men mina tankar är så jävla starka så dom tar över jämt. Är så trött på detta nu.
Svar
Hej och tack för din fråga. Det låter som att du lider av svår ångest, och det låter som att din läkare också tycker det eftersom du har fått utskrivet tabletter. Du beskriver att dina tankar har kommit över en dag, och så kan det vara. När man är tillsammans med någon så har man vissa dagar som är bättre än andra, och ibland så tvivlar man på sin partner, det är heöt naturligt och behöver inte betyda att man måste göra slut.
Du skriver också att dina föräldrar tror att det har och göra med skolan. Känner du mycket oro och ångest över skolan? Isåfall kan det såklart ha med skolan att göra.
Du beskriver också att du tycker det är jobbigt att vara ensam och speciellt på kvällarna. Jag tror att du skulle behöva prata med någon, någon som inte är din partner eller i familjen. Du kan prata med en kurator på skolan, någon på din lokala ungdomsmottagning eller någon annan utomstående vuxen, t.ex en kompis förälder. Det låter som att du har ångest men inte kan riktigt lokalisera varför, eller vart den härstammar ifrån. Så jag rekommenderar att du går och pratar med någon.
Hoppas mitt svar hjälpte dig, ta hand om dig.
/Tjejjouren.se
