Oskarp stad
Gilla 

Camilla, jourtjej: "Jag var inte rädd innan, men då blev jag det"

När jag skulle hem en kväll från en fest så stannade en kill-kompis mig och sa att jag inte fick gå hem själv.

”Men det är ju inte så långt” sa jag.

”Nej, men det har hänt så många våldtäkter nu det senaste, så jag tycker inte tjejer skall gå själva sent på kvällarna. Jag hämtar din kille så får han följa dig hem.”

Det hela slutade upp med att jag sa till min kille att han hade inget att oroa sig för. ”Jag klarar mig.” Så jag gick hem själv.

(Vad är det som säger att inget skall hända min kille när han sedan själv går tillbaka till festen? Men inte problematisiseras detta. Nej nej. Kanske killar borde vara hemma för att de löper stor risk att bli slagna på krogen. Varje söndag får man läsa i kvällstidningarna om krogbråk, eller bara vanligt slagsmål. Kanske killar borde stanna hemma för att de löper risk att ge sig på en tjej som sagt nej?!?)

Jag tycker det är på tiden att man försöker ändra den bilden man har, som Media förstorar upp och skapar. Offerbilden av tjejer. För hur skall man annars kunna bli av med vardagsrädslan? Är det nyttigt att många skall behöva gå runt rädda i tanken på: ”Tänk om…” Vad är det för liv? Det är tyvärr mångas liv idag, och det har blivit så vanligt att man får kompisar till en och säga: ”Skall jag följa dig hem”. Istället för att ifrågasätta varför det är så och ändra på det (vem är det som skapar rädslorna och hur kan vi bekämpa det?) så anpassas man.

Det var första gången i mitt liv som jag kände mig lite rädd när jag gick hem. (Jag hade klarat mig i 27 år.) Bilar som körda sakta förbi – blev fantasier om att de skulle stanna till och rycka in mig i bilen.

Jag var inte rädd innan, men jag blev det, för att personer påminner mig om att jag borde vara det – eftersom jag är tjej.

Klart att man inte behöver utmana ödet med att gena genom parken, men jag vägrar leva som ett offer. Jag skall kunna gå runt naken var som helst utan att någon skall hoppa på mig.

I Cosmopolitans julinummer fick man läsa om hur man skall agera som offer och hur man skall göra för att undvika sådana här situationer. Lite absurt. Tanken var väl god. Men det blir fortfarande det här att man skall acceptera situationen som den är och anpassa sig därefter.

Camilla är jourtjej på tjejjouren Engla i Ängelholm

Lägg till kommentar

Vi kommer inte publicera eller dela din e-postadress.