1996 startade Sveriges första tjejjour för att stötta och stärka tjejer. Idag 20 år senare finns närmare 80 tjej- och ungdomsjourer runt om i hela landet, och tjejers behov av feministiskt stöd är fortsatt stort.

– Tjejer väljer ofta att kontakta en tjejjour för att vi är bra på att lyssna och stärka tjejen, för att hennes egenmakt är viktig för oss. Vi står alltid på tjejens sida och vet samt respekterar att hon är expert på sitt eget liv, säger Malin Jenstav på Stockholms tjejjour.

Stödet ges oftast online via chatt. Många tjejjourer anordnar också aktiviteter, föreläsningar, läger, arbetar förebyggande mot killars våld på skolor och fritidsgårdar och bedriver påverkansarbete. 

De vanligaste frågorna handlar om psykisk ohälsa, utsatthet för våldtäkt eller sexuella övergrepp och frågor om kroppen, sex och relationer. Utsattheten för sexuella övergrepp bland unga tjejer har ökat och under 2015 rapporterade var tionde ung tjej att de utsattes för sexuella övergrepp, enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning.

– Tjejjoursrörelsen är ett superviktigt forum för alla modiga tjejer och transpersoner som hör av sig och berättar hur de mår, vad det varit med om eller blivit utsatta för. Det är så många som hör av sig till oss som inte har någon annan att prata med och vi täcker ofta upp när samhällets övriga stödinsatser håller stängt, säger Linn Fröjdendahl, Indra tjejjour.

För att kunna fortsätta finnas där för alla tjejer som behöver någon att prata med behövs jourtjejer, som erbjuds kurser i jourkunskap och bemötande.

Riksförbunden Unizon och Roks samlar sina tillsammans närmare 80 tjej- och ungdomsjourer på sidan Tjejjouren.se – här kan du gå in och söka efter jourer som har chatten öppen, läsa frågor och svar i frågelådan eller ta del av besökarnas egna berättelser. Här kan du också hitta kontaktuppgifter om du vill engagera dig eller om du behöver stöd och någon att prata med.