Hej. Jag tror min pappa hatar mig, för så fort jag gör nånting så blir han så arg så han säger att om jag inte aktar mig så kan han misshandla mig. T.ex som igår, så gick han in för att säga godnatt, och då satt jag och gjorde matteläxan och drack te i sängen. Då blev han rasande och skrek att jag inte får dricka/äta på rummet. Jag sa lugnt att jag tagit upp den bara för någon halvtimme och skulle ta ner den innan jag gick och la mig (för mamma hade kommit upp med tekoppen) sedan men han fortsatte bara skrika. Tillslut var han så arg att han nästan spottade mig i ansiktet, och han skrek att om jag är så jävla trög så tar han ner muggen själv. Det var fortfarande te i muggen och när han såg det hällde han ut det på min mattebok. Jag skrek vad gör du? Och han svarade att jag är så jävla efterbliven, jag ska slå tänderna av dig om du inte börjar förstå och sånt. Han har aldrig slagit mig, men han är jätteelak. Mina brorsor skulle absolut aldrig få en sådan utskällning, för de är han jättesnäll mot. Det är bara mig och mamma han tar ut sin ilska på, och då är det ofta. Han hjälper aldrig till och han tittar bara på tv/jobbar/är med mina brorsor. Jag kan inte prata med min mamma då hon inte bryr sig riktigt, för hon säger bara att det är sån han är, men jag tycker inte en pappa ska vara sån. Om jag försöker prata med min pappa blir han bara sur och säger att han har hur jävla många anledningar som helst att vara arg på mig, och han kan säga vad fan han vill. Har inte riktigt någon vuxen jag står nära, och jag vill absolut inte prata med kuratorn.Vad ska jag göra?
Svar
Hej Alisa.
Det är jättestarkt och bra att du skriver om hur du har det hemma med din familj. Du ska känna dig trygg och omtyckt i ditt hem och utifrån det du skriver ser det inte ut så för dig nu. Det är mycket allvarliga saker din pappa utsätter dig för och när han hotar att misshandla dig är det ett brott han begår som är straffbart och oacceptabelt. Du ska inte behöva stå ut med att bli behandla med hot och nedsättande ord om dig. Det din pappa gör är helt och hållet hans ansvar och det är inte du som bär skulden till hans beteende.
I det här läget är det viktigt att prata med någon som du har förtroende för. Du har helt rätt när du skriver att en pappa inte ska vara sån och att din mamma inte lyssnar är också mycket allvarligt. Du tänker helt rätt när du skriver att det vore bra att prata med någon vuxen. Kan det finnas någon i skolan som du tycker om, en lärare, släkting eller en väns föräldrar? Hur kommer det sig att du inte vill prata med kuratorn tror du? Kuratorn på skolan är till för att hjälpa till i sådan här situationer. Du kan även kontakta ungdomsmottagningen där det finns vuxna som har erfarenhet av det du beskriver och som kan hjälpa dig. Här kan du hitta mottagningen närmast dig, http://www.umo.se/Ungdomsmottagningar/. Du kan också kontakta socialtjänsten eller sjukvården så kommer de att lyssna på det du berättar om din familj och hjälpa dig. Det du är med om nu får inte fortsätta och det är jätteviktigt att prata om det. Du är jättebra på att uttrycka dig och beskriva vad du är med om. Ta kontakt med en vuxen så fort som möjligt och beskriv hur du har det i familjen precis som du gjort i ditt brev.
Du kan också chatta med en tjejjour om du skulle vilja det, du hittar alla kontaktuppgifter här på vår sida under rubriken "kontakta en jour". Lägger in länken här: http://www.tjejjouren.se/kontakta-en-jour
Ta hand om dig Alisa!
/Tjejjouren.se
