Kebaben ♥ PommeFritsen!

Tja!Jag är en helt vanlig tjej på 14 år som bor i ett lyxliv i mångas ögon, har allt jag vill och behöver, förutom en sak... Nämlingen en nöjd familj. Ingen i familjen tycks trivas vid mitt sällskap. Min mamma misshandlade mig som yngre, men slutade när jag gick taffatt med mitt självförtroende och sa till att det inte var rätt. Min pappa gör inget, nä, pratar inte ens förutom vid angelägna stunder. Mina bröder försöker trakissera mig rätt så ofta men jag står på mig själv. Min mamma tar för givet av det mina yngre bröder säger... Hon är aldrig rättvis. Hon säger jämt att jag är den kaxigaste. Varför? För att jag vågar säga att hon har fel vis tillfällen hon har det / när hon är rättvis. Mina brorsor fruktar nog mer henne än döden! Ändå verkar de trivas mer av situatioen än mig... Vad tycker ni att jag skulle kunna göra? Snarare, finns det nåt jag kan göra? Och ja, jag erkänner väl att jag är dryg mot dem alla efter alla år av orättvisa...Hare gött och tack! :)

Svar

Hejsan!

Vad modigt av dig att du vågar skriva och berätta om vad du upplever som en ganska jobbig situation med din familj.

Du berättar att din mamma tidigare slog dig men att hon nu har slutat. Du skriver också att din pappa verkar lite frånvarande ("pratar inte ens förutom vid angelägna stunder") och dina bröder behandlar dig dåligt samtidigt som du upplever att din mor behandlar dig orättvist jämfört med dem. Du berättar också att du att du är "dryg" mot din familj, efter "flera års orättvisa".

I Sverige finns en lag som säger att man inte får slå sina barn. Det som din mamma har gjort mot dig är fel och du har all rätt att känna dig orättvist behandlad. Har du fått möjlighet att prata med någon om det som har hänt? Känner du att du skulle behöva det?

När det gäller din familj, kan det vara så att du upplever att alla har fastnat i ett beteende som inte är bra, och som man inte mår så bra i? Vad är det som du vill ha istället för det som är nu?

Har du försökt prata med någon av dessa, med dina bröder, din pappa eller din mamma? Tror du att de är lyckliga/nöjda med sitatutionen?

Ett tips kan vara att skriva ett brev, då det ibland kan bli lite fel när man pratar med varandra (om man är nervös, eller någon råka bli arg och den andra argare osv). Handlar allt i grund i botten om att du älskar din familj och vill känna att de älskar dig? Kan du skriva det i brevet, eller berätta det för dem?

Du kanske inte behöver ta alla på en gång, utan börja med den som du tror är mest mottaglig. Skriv ett brev och säg sedan att du vill ha lite tid att prata ensam med han/henne om det som står i det.

Det är svårt och krångligt ibland, folk har olika upplevelser av samma sitation och vissa är så att de helt enkelt vägrar se sitt eget fel. Och andra tar på sig andras skuld och ansvar.

Oavsett hur det går, så kan du faktiskt bara göra ditt bästa (att du berättar hur mycket du tycker om dem, vad du mår dåligt av, och vad du vill förändra med dig och dem i beteendet) och väljer de att inte ändra sig, eller säga att du har fel - så är det inte ditt fel.

Du är väldigt modig och stark som faktiskt tar upp det här, och som har en vilja att ändra på det.

Lycka till, vi står alltid på din sida och vi finns alltid här för dig.

//Tjejjouren.se